Så här, jag är ganska bra på att vara själv. Jag är duktig på att underhålla mig själv och få tiden att gå, det vill säga när jag är van att inte ha sällskap hela tiden. Värre nu då, under tiden du varit här så har jag vant mig vid sällskap och närhet. Nu när du är borta känns det här stället 10 gånger större och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Med dig försvinner 3 timmar på 3 minuter, utan dig känns 3 minuter som en evighet.
Separationsångest suger och att ha mig själv som sällskap i över en vecka känns inte så lovande, ne, du får ta och komma tillbaka. Punkt slut.
BUGGER OFF!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar