Buuh .

Jag MÅSTE lära mig lyssna på min kropp. Jag blir så jävla lätt överivrig när jag varit sjuk och känner mig lite bättre. Åkte och träna och kände efter någon minut bara att det tjockna till i näsan och bihålorna. Och när kroppen inte är på topp så tål den inte träning. Jag har haft lite problem med ett knä ett tag och idag kändes det som det small till i det, jag hoppas att det bara var på grund utav att jag inte mår tipp topp och inte på grund av att något pajja. Hoppas, hoppas.

Day 06.

Your day.

Dagen började tidigt. 05.20 ringde klockan och jag tänkte "va fan är det här, vad ska jag gå upp nu för". Var på jag var redo att slänga telefonen i väggen och somna om, men sen kom jag på "aha, dags för praktik". Så upp och slänga i sig lite frulle och knata iväg till bussen i 14 minus i full vinterkostym.

Praktiken har varit okej idag, jag saknar min finskbrytande-sextiofemåriga-handledare, hon jobbar bara 75% så får gå med andra nötter de dagar hon är borta. Det var mycket att göra så dagen gick snabbt. Jag fick STICKA idag, altså, ta blodprover. Det gick inge vidare, svårstuckna människor, lyckades en gång i alla fall. Övning ger färdighet, men tycker synd om mina försökskaniner.

Snart ska jag laga mag till hushållet, wok med lax blir det. Och ikväll ska jag TRÄNA, har inte gjort de på en vecka och det kliar i hela kroppen!

Så, that's my day folks!

Day 05.

Your definition on love.

Oj vad svårt. Hur förklarar man ordet kärlek, känslan, begreppet eller hur man nu betecknar det. Hur ska man förklara det utan att använda klyshor. Ja, ja, här kommer väl ett försök.

Jag uppskattar dem jag älskar mer och mer för varje dag, dem personerna som finns omkring när det verkligen behövs men också när dem bara vill. Dessa personer jag skulle sätta framför mig själv oavsett vad. Dessa personer som kan få mig glad genom att bara visa mig att dem själva är glada och på samma sätt kan dem få mig ledsen. Dessa personer som jag vill dela med mig utav allt med, upplevelser, känslor. Jag är så tacksam för dessa personer, jag blir så rörd över att jag har dessa personer i mitt liv att jag nästan börjar lipa.
Så, det jag vill säga är att dessa personer i mitt liv, är min definition av kärlek.

Day 04 .

What you ate today .

Till frukost åt jag goda mackor och fil och müsli hemma hos micha och danne. Blev mer brunch än frukost efter som vi åt ungefär vid 12.

Sen åkte jag hem till Cissi och vi började vinmysa med lite naturgodis. Cissi gjorde jätte god kyckling med "topping" och jätte god sallad till.
Sen hade jag gjort efterrätt. Chokladkaka på mörkchoklad, tyckte den blev riktigt god.








Helt spårad kväll igår som sluta med att vi slira runt på söder för att försöka hitta något ställe att dra till. Men som alltid med dessa brudar var det en toppen kväll, oavsett vart och vad vi gör.

Fredag .

Hur skönt är det inte med fredag. Har varit en intressant och rolig vecka på praktiken och jag är supernöjd med vart jag hamnat och med min finskbrytande-utan salivproduktion- 65åriga tant till handledare.
Men som sagt, hur skönt som helst med helg.
Idag ska jag och Micha som flyttat till Bollnäs ses och ha en myskväll med lite rötjut. Och imorgon ska jag ha myskväll med de tre brudarna Cissi, Charlotta och Felicia med ännu mera rötjut. Och på söndag ska jag bli firad hemma hos pappa.

MYSHELG here we come.

Btw, fick en jätte fin camera som är i perfekt fickformat av bonusföräldrnarna i present !

Day 03.

My parents .

Att skriva om mina föräldrar känns för mig alldeles för privat. Så det får räcka med bilder på dessa vackra, fantastiska människor som satt mig till jorden. Älskar dem så mycket båda två.

Day 01 .

Introduce yourself.

Så, vem är jag, vem är Filippa. Här på sidan står det att jag är en förvirrad tjej som försöker komma underfund med livet och stå på sina egna två ben och det tycker jag är en väldigt bra kortfattad förklaring utav mig.

Jag går igenom en förlust av en förälder min mor och har inte riktigt landat på båda fötterna efter detta. Men med hjälp av underbara morbröder med familjer, pappa och otroliga vänner så har jag börjat landa så smått, utan dem skulle jag inte klarat det.

Jag är snart klar till i vinter med en utbildning för att bli undersköterska och har varit inom vården i ungefär 3 år, tycker det är väldigt intressant och givande och roligt många dagar, men har inte bestämt mig om det är helt rätt.

Jag är lite smått estetisk, tycker om att skriva, rita, fota, spela gitar även om jag inte är sådär fruktansvärt bra på något av områdena. Men en dröm vore väl att kunna utveckla något utav de områdena och skaffa sig ett yrke inom det.

Min filosi är nog att man aldrig kan sluta utvecklas och det finns alltid nya perspektiv att ta in. Jag vill se allt, göra allt och möta alla, självklart är detta omöjligt men jag hoppas ta mig en liten bit mot detta när jag ska resa i 11 månader från början av januari med min allra bästa vän.

Så det får nog räcka .

A fun list.

Jag brukar inte gilla dessa listor som brukar cirkulera, men denna var ju riktigt rolig. Hitta den i vackra Karins blogg.

Day 01 - introduce yourself
Day 02 - your first love
Day 03 - your parents
Day 04 - what you ate today
Day 05 - Your definition on love
Day 06 - Your day
Day 07 - Your best friend
Day 08 - a moment
Day 09 - your beliefs
Day 10 - What you wore today
Day 11 - Your siblings
Day 12 - What's in your bag
Day 13 - This week
Day 14 - What you wore today
Day 15 - Your dreams
Day 16 - Your first kiss
Day 17 - Your favorite memory
Day 18 - Your favorite birthday
Day 19 - Something you regret
Day 20 - This month
Day 21 - Another moment
Day 22 - Something that upset you
Day 23 - Something that makes you feel better
Day 24 - Something that makes you cry
Day 25 - A first
Day 26 - Your fears
Day 27 - Your favorite place
Day 28 - Something that you miss
Day 29 - Your aspirations
Day 30 - One last moment

21 .

Fyller år imorgon. Tredje födelsedagen utan mamma. Tre födelsedagar som hon inte kan ta ikapp. Känns liksom så fel, att jag ska ha denna dag som är "min" när det var hon som gav den till mig och hon får inte vara här och med om denna dag tillsammans med mig. Fel.

Att stanna upp .

Jag drömde om dig inatt.
De gånger du kommer i mina drömmar är det oftast jobbigt, för någonting är alltid fel. Inatt i min dröm så förlorade jag dig igen, fick gå igenom sjukdomen och slutet en gång till. Jag vaknade och det gjorde ont i hela kroppen.

En kär vän sa till mig idag "Jag är stolt över vad du har klarat, det är vi många som är, men framförallt borde du vara stolt över dig själv. För det är inte många som skulle klarat det du gjort med tanke på omständigheterna." Det var väldigt fint sagt, men jag tror att många vist skulle klarat av samma sak om de varit i mina skor, men det är ändå stärkande att höra.
Jag tror man kan vara dålig på att "klappa sig själv på axeln" och säga "bra jobbat". I alla fall är jag sådan. Under de senaste två åren har jag gått igenom en stor förlust, jag har förlorat min mamma och bästa vän. Under samma tid har jag: Skaffat körkort, slutat röka, flyttat hemifrån (och insett att det var ett misstag just då och erkänt det och flyttat "hem"), börjat plugga (snart klar) och börjat träna och leva sunt(sundare). Men trots detta så känner jag ofta att; jag borde göra mer, vara mer, leva mer.

Jag stannar upp, säger bra gjort till mig själv och tack alla ni -
ni vet.

Längtan .

Oj vad jag längtar, känner att jag inte sagt det på ett tag. Men jag längtar i varenda cell i kroppen. Ut på äventyr, bort från allt, se allt nytt, träffa så mycket människor och bara leva i nuet. Helt galet, det är det bästa uttrycket i detta sammanhang. Känns som vi pratat om det hur länge som helst, med det kommer faktiskt hända, och snart. Vi drar snart. Snart lämnar vi allt för att fara runt med våra backpacks. Australien, Nya zealand, Indonesien, Thailand och så vidare. Brutalt.
JAG LÄNGTAR, det var mest det jag ville säga. Nu ska jag gå och lägga mig, nöjd efter en lugn lördag med familjen och avslutad med ett par glas rötjut, ska upp och jobba imorgon bitti men det känns Ok.


(Ni får ursäkta om redigeringen av bilden är skit, min dator är inte rättvis med färgerna och som sagt har jag druckigt ett och annat rött)

2 månader .

19 november idag, altså, två månader till 19 januari och till våran avfärd. Två små månader, det kommer gå så snabbt, snart är vi där Cissi, snart sitter vi på planet och snart är vi andra sidan jorden. Haru fattat? Det har inte jag.

School's out .

Har lämnat in sista uppgiften, nu är det bara 4 veckors praktik kvar och det är ju inte riktigt skola. Helt sjukt hur snabbt det har gått, 1½ år. Jag var så nervös innan "det här kommer jag aldrig klara, jag har ingen studieteknik, jag har aldrig haft bra betyg" men nu sitter jag här och det lägsta jag fått är vg, tror jag får vara lite stolt faktiskt.
Men nu är det ett litet tomrum, inget mer pluggande, inget mer som man ska lära sig, lite skönt men lite tomt också.

Här nedan är Micha när vi satt i kungsan i våras och pluggade, mitten när jag satt och plugga på bakisidan och längst ner försöker ragnar ragga på micha.

Den Ska med .

Jag har bestämt mig, kameran ska me, när vi ska ut och resa till främmande länder.
Har velat om det är en bra idé. Tänk om jag tappar den, den blir stulen, går sönder.
Men hur många gånger kommer jag göra denna resa, 1 gång. Och hur många otroliga bilder kommer jag inte få chansen att få ta om den kommer med, 1 miljon. Jag får bara försöka komma på ett smart sätt att ta hand om den.

Frost, dimma & ny hårfärg .

Där det börjar .

Tänkte jag kunde ge en liten inblick i där tankebajset börjar. Och bara så ni är på det klara, det är inte helvetes jävla bajs varje blad och varje dag. Men alla har vi sånna dagar och det är Okej det med.

Inspiration .

Senaste tiden har jag känt att det är mycket tankebajs som rinner ut i fingrana, ner över tangenterna och landar i bloggen. Har velat lite över om vad jag tycker om det, blottar jag mig för mycket, är det nytta för någon alls. Men fick höra idag att det är uppskattat, mig vetbart av en person. Och som jag sagt tidigare, det är allt jag behöver för att fortsätta. Jag gör det här för min skull i första hand. Men att veta att En person läser, känner igen sig lite, kanske till och med får ett nytt perspektiv på saker och ting ibland, det betyder guld. Och det inspirerar mig till att fortsätta.

Utan handbok .

Livet kommer inte med en handbok.
Ingen vet vad man egentligen ska fylla dagarna med för att ge det full mening.
Och kanske är sanningen den, att det finns inget som kan fylla den funktionen fullt ut, det är bara något att sträva efter, men inget som egentligen kan uppnås.
Men ändå, med vetskapen om detta så är det något vi försöker göra varje dag när vi går till jobbet, går till skolan, älskar vår partner, vänner och vår familj.
För även om vi inte lyckas helt eller ens lite grann, så har vi ju bara denna chansen. Vi får bara en och för många är det alldeles för kort och så finns de dem som bara slänger bort den.

Ett sånt där inlägg som inte har en riktig mening (precis som livet?) men kan kännas rätt nödvändigt ändå, bara för att göra ett försök (percis som i livet?) att kanske nå ut till någon och säga "Det är okej att tvivla, känna tomhet. Men kom ihåg att du inte är ensam i det", om det för någon skulle ge lite tröst. Det kan jag tycka i alla fall. Att om vi alla är ensamma så är vi tillsammans i det med.

Skit och mer skit.

Fan, man tror inte det kan komma mer skit. Man har tagit ett djupt andetag och tycker "nu kan det inte bli värre", håller sig precis ovanför ytan. Då kommer det ännu mer skit som trycker ner än.
Det är aldrig rättvist, jag vet. Och det är värdelöst att försöka hitta någon slags förklaring, någon balans, vad kan ha varit orsaken, för det är ett svar som aldrig går att hitta, varför det skulle hända. Men, varför skulle det hända?

Mina tankar är med denna familj, jag vet precis vad ni har framför er och det gör så ont, så ont, att veta.

Önskelista .

Altså, jag fyller år snart. Kan inte jag få den här inslagen med sin gitar ?

Fredagen .

Altså, jag vet inte vad jag ska säga om gårdagen. Hade så sjukt kul, hade ett leende i storleken som det här nedanför typ hela kvällen. Tack alla som kom ! Lite tråkigt att alla som skulle komma inte kom, men men, deras förlust ! Idag mår man som man förtjänar, toppen !
Brorsan, det där gjorde vi bra !

Snart fredag & en första .

Då var fredag äntligen här imorgon !
Är rätt slut av allt planerande hit och dit. Eller igentligen inte planerandet, men galet vad det ska vara svårt att få tag på 30 ynka pers. Man tror man har mycket kompisar men det är inte lätt att få alla till en och samma plats vid ett och samma tillfälle. Men nu har vi 32 anmälda så det borde vara good to go !
Lite pepp har jag att bygga på och vi har en del saker planerade för kvällen som kan göra den riktigt rolig och kanske lite kaotisk, på ett bra sätt. Så, imorgon kör vi !


Idag har jag för övrigt gjort något för en första, kanske är det inget man tar upp i bloggen men ja, ja. Jag har satt in en spiral och det var ett helvete ska jag säga. Vad vi kvinnor får stå ut med. Jag menar, förutom att killar kan stänga fabriken helt eller använda gummi, är det något som framställt för killens del? Kanske är det inget som är möjligt jag vet inte, men har bara hört om att det är tjejer som får käka piller, sticka en brutal nål i armen och genomgå obehagliga och smärtsamma undersökningar och så vidare för att slippa bli på tjocken. Men ja är inte bitter.

En super tisdag .

Hade en sådan där super mysig kväll med bästa bruden igår. Massa vin, massa snack, en sån där kväll som man behöver då och då!

Typ sådär runt 8 snåret kom vi på att middag kanske kan vara en bra idé och Cissi slängde ihop en kyckling lite sådär från höften. Med fetaost soltorkade tomater och kantareller.

Det blev sådär helt galet fantastiskt gott. Tack för en super kväll tjejen!


Läste nyss igenom inlägget jag slängde ihop igår innan jag däckade. Fan man kan vara rätt smart på fyllan trots allt.

MmmMmHm.

Jag vill bara säga SLUTA KLAGA och KAN VI BÖRJA UPPSKATTA. Livet är ofta skit, Jag vet, alla vet, men snälla kan vi bara försöka se det ljusa och göra det bästa av vår tillvaro.
Vi klarar av så mycket mer än vad vi tror, och mycket av vad vi tror att vi inte klarar av är oftast piece of cake.
Jag tillbringade just kvällen med en av världens bästa personer, och hon lyser, trots allt som skiter sig i hennes liv. Alla borde vi försöka att skina igenom skiten, visst får man må dåligt, det är inte det jag säger, men sluta negga om allt !

Ni får ursäkta flummit inlägg, men det har några glas rötjut bakom sig. GONATT LOVE

Födelsedagsmiddag i gamla stan .

Lillebror och pappa, ganska lika skulle jag påstå.

Lillasyster och glasögon ormen Hanna.

Pucko söta lillebror Oscar.

Min Sushi, som jag först fick in när vi skulle fått in förrätt och sen fick jag in den sisst av huvudrätterna, hm. Maten var grym och trevlig service, men lite dålig koll.

Japansk öl Kirin, den var riktigt god. Flaskan såg lite ut som Singhas flaska.

Tack och hej.

Söndag .

Nu drar jag i väg till japansk resturang med familjen för att fira lille lillebror Viktor som fyller 20 imorgon, så han är väl inte så liten längre.
Lite roligt att vi är lika gamla tills jag fyller år den 24, det fick jag höra mycket när vi var mindre av honom. "nanananana nu är vi lika stora nannaana"

En 10-talist i en 80-talist kropp.

Okej, jag erkänner, jag är en pessimist och är nog, om jag måste erkänna, lite smått förtjust i att klaga, det är inte en egenskap jag är så förtjust i, men inte mindre är så fallet.
Så här kommer lite klagomål, för om jag får utlopp för detta behov av att klaga här i bloggen så kanske mina med människor slipper't.

Jag är i mitt esse. Så här "vältränad" har jag aldrig varit. Och då jämför jag bara med mig själv. Skulle jag jämföra mig med exempelvis Theresse Alshammar ser jag ut som en flodhäst, men man ska ju inte tävla mot någon annan än sig själv är det sagt.
I alla fall, borde det inte vara så då, att nu när jag är i så bra form att jag borde må tipp topp min kropp borde klara av det mesta.
Nej, så är inte fallet. Nu, efter två arbetspass värker mina knän så jag blir galen. Jag försöker springa flera gånger i veckan men gör jag det så känns det som mina benhinnor brinner upp och exploderar. Något stämmer inte, och den förklaring jag tycker passar bäst in är att jag egentligen är en gammal kärring som borde gå med rullator och höftskydd.

Saker .

Två saker jag kommer sakna när jag är hemifrån i 11 månader.
Min älskade söta lille bror. Att han kryper upp i min famn när vi ligger och gluttar på Tv och säger "världens bästa storesyrra"(Han säger det faktiskt, på egen hand, det är inget jag hittar på eller har tuttat i honom)det kommer suga att missa 11 månader i denna krabats liv. För det är ju så mycket längre i hans ålder.

Sen kommer jag sakna Ny musik. Det bästa som finns är att ha laddat ipoden med ny musik att njuta av. Ingen ny musik på 11 månader.. Men egentligen är det skit samma, för man kommer nog ha annat för sig, som lär kompensera upp detta.

Ända anledningen till att jag egentligen kan tänka på saker jag kommer sakna är att jag inte fattar att vi ska åka, att vi ska vara borta så länge, vakna upp i ett främmande land varje dag i 11 månader, det går inte och greppa. Och jag lär nog inte fatta förns vi står där mitt i Sydney.

Små stora tankar.

Det är något som inte riktigt stämmer, tror jag.
Det känns som om jag har ett olöst problem liggande,
som jag inte kan se, men jag tror jag borde,
som om det ligger precis under näsan.
Det känns som om detta olösta problem
håller mig tillbaks i allt jag gör.
Jag vet att jag inte är perfekt och
en människa ska inte klara av allt,
hur roligt skulle det vara liksom,
om alla kunde allt.
Men jag tror jag har potential till att
vara så mycket mer än det jag är
och gör idag.
Och så är jag tillbaka till det där igen,
stressen.

Jag vet att jag förmodligen kan bättre,
altså borde jag försöka mitt bästa
för att bli det mesta jag kan bli.
Och borde jag då inte försöka på en gång,
jag har ju inte direkt så mycket bättre för mig, eller.

Jag är rätt trasig, har en del skit i bagaget,
men vilken människa har inte det liksom,
alla är vi trasiga med lite lappar här och där,
alla har vi våra egna helveten.
Det kan vara större eller mindre utifrån världen sett,
men för den personen är dens eget helvete alltid störst.
Och det tycket jag är okej att man känner,
med den förutsättningen att man vet om
att den näste personen förmodligen också
har ett eget "störst" helvete.
Att man vet om det och även om man
känner att ens eget helvete är störst,
att det inte alltid går först.

Blir så förbannad på personer som lever i en värld där deras helvete inte bara är det största, utan det enda som finns och som bör uppmärksammas. Dem behöver en knuff tillbaka till vad som kallas verkligheten.