Logik .

Det är lördag kväll och jag tittar på Underbara älskade men kan inte riktigt koncentrera mig. Bröstet är tungt. Får inte luft. Försöker ta ett djupt andetag men det räcker inte till, försöker med ett till, ingenting. Vrider och vänder på mig. Sätter mig, lägger mig, ställer mig. Sätter huvudet mellan knäna men det hjälper inte heller. Paniken skenar, varför kan jag inte andas?! Sen kommer det, boom, bröstet skjuter upp och ner och ett hav av tårar forsar ner för kinderna. Vet inte riktigt varför det kommer, varför nu. Kanske var filmen utlösaren. Men efter att gråten har hållit på en stund kan jag andas igen. Som om det var den som hade legat i vägen för luften att ta sig ner i lungorna. 

Nu är det söndag och hela dagen har jag känt mig bakis, ledsenbakis. Haft ont i kroppen, magen, huvudet och vart helt slut. Inte orkat vara trevlig eller social för fem öre fast jag verkligen längtat efter den biten då jag känt mig så ensam i min ledsamhet. Men jag gör så, när jag är ledsen och känner mig ensam. Istället för att söka kontakt skärmar jag mig av från den. Logiskt va. Snart är idag över och imorgon börjar en ny vecka. Jag hoppas det blir en bra vecka och att jag kommer va full med energi! Imorgon blir det ett 90 min spinningpass, yes!