This is my new muse !
Jag stånka och stöna när Lena bad mig ta med jycken ut när jag springer. "Men, hon kommer dra omkull mig, hon kommer vara ivägen, jag vill inte". Visst var hon lite ivägen och hon drog lite åt sidorna, men omkull mig fick hon inte. Jag vet inte om det var för att jag var distraherad av henne och inte tänkte så mycket på om jag var trött eller inte, eller om det faktiskt är så att min kondition äntligen börjar förbättras lite, men i vilket fall, idag sprang jag långt, eller det vet jag inte, men jag sprang längre tid än vad jag gjort tidigare. Så, idag ger jag mig själv en klapp på axeln och sen ger jag Diza en klapp på rumpan för att hon inspirera idag, fin vovve.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar