How far do we haft to go to find ourself .

Onsdag, bloody onsdag. Idag är jag lite sur, lite grinig, lite bitter. För här är jag fast i kalla, (just nu) trissta Sverige och fast i min trissta praktik, medans två i hushållet imorgon kommer att bege sig till Marocko... inte alls avundsjuk. Jag kan inte förklara hur mycket jag bara vill sticka iväg. Inte så mycket för att komma bort utan mer för att jag djupt, djupt innefrån brinner för att få göra ett riktigt äventyr. Ta risker, göra misstag, utsättas för utmaningar och se nya saker. Hitta mig själv. Vissa säger att det spelar ingen roll hur långt bort man reser man är ändå samma person och för att hitta sig själv behöver man inte vara på andra sidan jordklotet. Detta är väl delvis sant. För att hitta sig själv måste man öppna ögonen, utmana sig själv och ta in nya grejer. Visst kan man göra det om man stannar på samma plats, men det blir ju så mycket lättare, om allt omkring en är nytt. Och där man är på en plats där allt är främmande och man utsetts för utmaningar dagligen... Jag vill detta nu!