Ett trevligt möte .

På vägen in känner jag mig lung. Men när jag går till ringen från tuben så kommer minnen om känslan tillbaka från förr. Den starka lukten av kaffe från cafét, sorlet från människorna och förväntan och pirret i magen kastar mig tillbaka till alla de gånger jag stått och väntat här förr, med ett brett leende på läpparna och en varm känsla i hela kroppen. Fast idag var det inte riktigt samma känsla. Nervositeten om att det skulle kännas konstigt och att vi inte skulle ha något att prata om längre gjorde att jag rös till. Men det dröjde inte lång stund från det att vi sågs till att jag kände att det här är Bra. Det kändes inte som att träffa "ett ex", vad det nu skulle innebära, det kändes som att träffa en god vän jag inte sett på allt för länge.