Käre blogg..

Min kära, kära blogg. Nu har jag inte kikat in här på länge. Men trogen är du ändå, finns alltid här när jag behöver dig. Här kan jag öppna locket lite ibland, släppa ut lite utav det som bubblar inne i huvudet.

Har under det senaste året varit rätt stressad. Stressad över livet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra, massa saker som måste göras. Men jag har valt att ändå lägga mycket av min energi på - mig! Jag har fokuserat mycket på mig själv, hur jag mår, hur min kropp mår, vad jag kan göra för att få den att må bättre. Och bättre har det blivit. Magen mår bättre, är piggare, är starkare. Men för att jag gjort aktiva val att fokusera på mig själv är det en del delar som fallit bort. Jag har hoppats på att bitarna ska falla på plats med tiden, vilket jag tror dem har börjat göra. Men jag kommer på mig själv med att bli stressad över att det fattas pusselbitar. Jag måste sluta med detta. Det hjälper inget till att stressa över saker man inte kan göra något åt. Det bara äter upp en och ens energi. Kan dock vara svårt att släppa saker ibland. Blir lätt att man går och klurar och funderar tills man blir tokig. Man kommer ingen vart med stressen heller, den är inte till någon nytta.. som jag kan komma på. Men det är något jag brottas med varje dag. STRESS - get out of my head.

Japp, thats it for now. Tack för att du finns där och tar hand om mitt hjärnbajs ibland.